Detta skulle kunna vara Corey Taylors nya band Slipsour, men är alltså i själva verket fyra killar från Umeå som bjuder på thrash metal av hög klass. Dock har Andreas Wikström en stundtals näst intill bisarr röstlikhet med nämnde Taylor. Häftigt! Häftigt låter det även musikaliskt. Det är ett skönt och mycket distinkt driv i trummorna som förstärks av riktigt härlig basgång och fläskigt gitarrspel skivan igenom. Inga krusidulliga krumbukter utan bara hård, tung och bestämd ”rakt på sak nu kör vi järnet-musik” och även om tempot i flertalet låtar håller sig på något slags mellannivå känns det ändå som att plattan som helhet totalt kör över en och kvar står man och undrar vad som hände. Skönt att sjunde spåret ”IX” i alla fall delvis är lugnt och behagligt och därmed skänker en andningspaus som känns både välbehövlig och samtidigt ändå lite onödig. Denna platta är en ren och skär adrenalinkick att njuta av och känna det grymma lyckoruset den lämnar efter sig varenda gång.